Att bli uppväckt ur en frusen sömn och vakna 900 år in i framtiden…
Titel: Uppvaknandet
Författare: A. R. Yngve
Serie: Darc Ages – De mörka tidevarven #1
Sidantal: 194
Förlag: Wela förlag
Språk: Svenska
Utgivningsår: 2016
Betyg: 3,5/5
Handling (från Goodreads):
David Archibald blir uppväckt ur en frusen sömn. Han befinner sig 900 år in i framtiden, i en värld ärrad av katastrofer och krig. Civilisationen har dragit sig tillbaka till befästa stadsstater, där feodahlherrarna och deras riddare härskar. David finner sitt öde: att rubba denna medeltida framtid i sina grundvalar och starta en ny renässans. Han blir den osannolike hjälten kallad DARC…
Favoritkaraktär: Darc
Åsikt:
Först av allt vill jag bara än en gång tacka så mycket till A. R. Yngve och Wela förlag att de skickade ut ett recensionsexemplar till oss. Jag ber om ursäkt för att det tog så lång tid att börja läsa den, men jag hittade inte direkt den rätta tiden att läsa den förrän nu 🙂
Den här boken var väldigt speciell. När jag läste handlingen på den förväntade jag mig att framtiden hade blivit en ny medeltid. Visst det var så, men det fanns även robotar med och t.ex. botemedlet för cancer var hittad. Så det var medeltid fast med spår av ny teknologi. Vilket var väldigt intressant att läsa om.
Jag gillade hur A. R. Yngve skrev, jag tyckte att hans sätt att beskriva saker var väldigt bra och fick mig att förstå vad boken handlade om.
Något jag tyckte var lite speciellt var att det var en ny tid. Så vår tid (alltså den tiden vi lever under nu) under den här boken var kallad för Guldåldern, och de levde i 940 år efter Monro istället för t.ex. 2000 år efter Kristus (jag vet inte om det är så, men jag har för mig att det står i boken att det är årtalet för oss hade varit 2897 E. Kr). Det skedde ett krig och så fick dem en ny tid, Monro. Och istället för att ha Gud så hade man en Gudinna.
Darc (eller David Archibald) blev då uppväckt från en frusen sömn efter att han blivit nerfrusen för att sedan väckas upp när botemedlet för cancer var hittat. Men eftersom kriget kom så glömde man helt bort att man frusit ner honom, och han blev då uppväckt 940 år efter Monro. Han trodde han skulle bli uppväckt tidigare, och att hans barn och exfru fortfarande levde. Men så blev det inte riktigt…
Så han fick dela med sig om sin information och vetande om Guldåldern för de som levde 900 år efter Monro. Darc var en bra karaktär, och förmodligen den jag förstod mig mest på. Den här boken är berättad ur väldigt många karaktärers perspektiv, i ungefär tredjepersonperspektiv eller allvetande. Och de som levde i framtiden/medeltiden hade ett annat sätt att prata på, så vissa ord förstod jag inte men när Darc berättade ur hans så förstod jag ungefär allt vad han sa.
Jag gillade även väldigt mycket vänskapen mellan Darc och Dohan (Bor Damons son) 🙂
Boken var underhållande att läsa och det gick väldigt snabbt att ta sig igenom den. En sak jag tyckte väldigt mycket om i boken var illustrationerna. Det gav läsaren en mer insyn på hur karaktärerna såg ut, och vad som ungefär skulle hända. Så stort plus på det 😀
Något som var lite minus var hur snabbt kärleksfronten gick. Det var ungefär så här att en karaktär träffade någon, tyckte den var dum och sedan plötsligt bara blev dem kära i varandra. Och eftersom att jag läser rätt mycket böcker som bara innehåller kärlek och oftast har kärlek i sig. Så har jag ett visst sätt jag vill att det ska gå. Pojke möter flicka. Det tar en liten lång tid för dem att bli kära, men oftast blir dem tillslut det och det händer ungefär i slutet av boken. Så från början till slut. Här träffades två karaktärer inte förrän i ungefär slutet. SPOILER! Och tjejen (Meijji) tyckte killen (Dohan) var ett monster först för att han dödade hennes “djur” men sen gick hon tillbaka till djurets rester/det som fanns kvar av det, upptäckte tydligen att det var ett monster och inte hade en själ och blev då konstigt nog kär i killen som dödade djuret… VA?!?! JAG FÖRSTÅR INTE! Men vissa av karaktärerna tänkte lite dumt enligt mig, alltså inte riktigt som jag hade förväntat mig att man skulle tänka i en sådan situation.
Jag tänkte inte på det innan, men nu när jag gått igenom boken lite så upptäckte jag en konstig sak. Det står i boken att Darc är 940 år in i framtiden och om man räknar i E. Kr så var året 2897… Men 2897 minus 940 blir 1957… Och då måste kriget ha utspelats år 1957, men Darc nerfrystes inte förrän år 1999. Jag förstår inte riktigt det… Om det är någon som har en förklaring på om jag tänkt fel eller något, så skulle jag bli tacksam om ni skrev det i kommentarerna 🙂
Men annars var resten av boken bra, och jag tyckte den var intressant att läsa. Jag kommer förmodligen läsa nästa del i den här boken, och jag har e-böckerna men på den senaste tiden har jag upptäckt att läsa på skärmar inte riktigt är min favorit (mina ögon gör ont av det), så isåfall kommer det nog bli i bokformat (alltså en riktigt kopia av boken). 🙂
Jag tycker att både tjejer och killar kan läsa den här boken. Men om man som tjej helst vill läsa böcker med starka kvinnliga huvudkaraktärer så är det här inte boken för dig. Det är mestadels bara manliga huvudkaraktärer här, och man fick bara höra en tjejs perspektiv och det var väldigt sent i boken. Men jag gillade den även fast jag oftast är en sådan som gillar att läsa böcker om kvinnliga huvudroller. Jag har aldrig läst något liknande förut 🙂
TACK SÅ JÄTTEMYCKET ÄNNU EN GÅNG!
//Kram Pal
Titel: A Court of Thorns and Roses
RandomBookBlog 